Venedig – en stad att längta tillbaka till

I går eftermiddag kom vi hem från vårt första besök i Venedig. Vårt första besök men garanterat inte det sista. Vilken underbar stad! Kärlek vid första ögonkastet… eller rättare sagt vid första glimten av kanalerna och broarna. Jag har drömt om att åka till Venedig i många år och hade riktigt höga förväntningar och verkligheten överträffade faktiskt alla mina förväntningar.

Vi landade strax före lunch i onsdags och tog flygbussen (ATVO) in till Venedig, en smidig resa på bara 20 minuter. Flygbussen stannar på Piazzale Roma, bara några hundra meter från vårt hotell och redan när vi hade lämnat själva busshållplatsen och såg den första bron, den första kanalen och den första gondolen så var jag helt såld på Venedig!

Fast det bara var 350 meter från Piazzale Roma till hotellet så tog det en bra stund att gå eftersom jag var tvungen att stanna och fotografera ungefär en gång varannan meter. Eftersom klockan bara var cirka 12.30 när vi checkade in så var vårt rum på Hotel Antiche Figure inte klart men den trevliga receptionisten ordnade så att det skulle städas omgående och bli klart inom 45 minuter. Först tänkte vi gått ut och promenerat lite under tiden men hotellets bar såg så inbjudande ut så vi satte oss vid ett av borden på trottoaren utanför hotellet och beställde in något att dricka (vilket verkligen behövdes i den tryckande värmen) och satt där och tittade på Canal Grande, Vaporetto-båtarna, gondolerna och gondoljärerna medan vi väntade.

När jag satt hemma och planerade resan tyckte jag att det vara lite svårt att få grepp om hur det egentligen fungerar att ta sig runt i en stad som Venedig där det inte finns några bilar och där man inte kan hoppa in i en taxi eller ta en buss eller tunnelbana dit man ska. Jag visste förstås att man åker Vaporetto istället men var osäker på hur enkelt det skulle vara att ta sig runt till fots. Men när vi väl hade checkat in på vårt mysiga rum så bestämde vi oss för att prova att promenera från hotellet ner till Markusplatsen istället för att ta en Vaporetto. Och det var verkligen rätt beslut. Vi gick utmed kanaler, över broar, i smala gränder, hamnade i återvändsgränder mer än en gång och kände oss minst sagt vilse men det var helt klart en del av själva upplevelsen. Och rätt som det var så dök det upp skyltar på husväggarna, skyltar som visade vägen till Rialto-bron och Markusplatsen.

När vi var nästan framme vid Rialto-bron började det åska och regna massor. Vi hade visserligen med oss paraply och jag hade med regnskydd till ryggsäcken för att undvika att kamerautrustningen blev blöt men det regnade så häftigt att vi fick söka skydd i valven precis nedanför bron. Medan vi stod där började en massa människor skrika för fullt och skriken kom närmare och närmare oss. Vi hann bli lite oroliga och undra vad det egentligen var som hände när helt plötsligt en gigantisk råtta sprang rakt mot oss och mer eller mindre strök sig mot våra ben när den fortsatte springa förbi oss. Jag gissar att den inte heller var så förtjust i regn och åska!

När det slutade regna promenerade vi över Rialto-bron vidare ner mot Markusplatsen och väl framme så slog vi oss ner på Caffé Florians uteservering och beställde varsin (dyr) dricka. Ganska snart började det ösregna igen så vi drack upp under caféets tak innan vi letade reda på närmaste Vaporetto och tog den tillbaka till hotellet. När vi hade kommit tillbaka till hotellet gick vi en liten promenad i närområdet men det åskade och regnade så mycket att vi valde att gå tillbaka till rummet och lägga oss tidigt.

På torsdagen sken solen från en klarblå himmel och vi var redo att utforska Venedig utan paraplyer. Den här gången tog vi en Vaporetto från hotellet till Markusplatsen och tittade på Markuskyrkan, Dogepalatset och Suckarnas bro innan vi promenerade upp mot Rialtobron för att ta en närmare titt på den i fint väder. Vi hann också med en riktigt god italiensk glass, mer om den i ett senare inlägg om  maten i Venedig.

Därefter var det dags för en av höjdpunkterna, nämligen en utflykt till den färgglada ön Burano. Jag kommer berätta mer om den utflykten i ett eget inlägg så småningom.

På eftermiddagen blev två tredjedelar av familjen trötta i fötterna och de fick vila på hotellrummet några timmar medan jag gav mig ut på egna äventyr. När jag började planera vår resa till Venedig hade jag nämligen sett en bild på en otroligt vacker vy över staden och just en sådan bild ville jag också ta. Tack vare Google visste jag exakt vart jag skulle bege mig för att fotografera en likadan bild så jag hoppade återigen på Vaporetto-båten och åkte ner till Ponte dell’Accademia och promenerade upp på den vackra träbron och tog en massa bilder.

I går morse gick vårt flyg redan 8.40 så vi var uppe tidigt och tog ATVO-flygbussen ut till Marco Polo-flygplatsen och åkte hem till Stockholm via Köpenhamn. Jag hade gärna stannat kvar ytterligare några dagar, men som jag skrivit tidigare så var detta en resa betalad med Eurobonuspoäng och det fanns väldigt få avgångar kvar att välja på när jag bokade biljetterna. Men, trots att vi bara hade 1½ dag i Venedig så hann vi faktiskt se allt som vi hade planerat och lite till. Och som sagt, vi kommer definitivt att åka tillbaka så småningom och då kommer vi se till att ha lite mer tid för att bara kunna strosa runt och gå vilse bland alla kanaler.

Sist men inte minst så måste jag bara säga att det här med att man sedan några veckor tillbaka kan surfa på Internet utan extra kostnad inom EU är det bästa som hänt sedan mobiltelefonen uppfanns. Jag har tidigare alltid stängt av roaming innan flyget har lyft från Stockholm och har varit väldigt noga med att bara använda gratis wifi på hotellet och andra platser för att inte få onödigt dyra mobilräkningar (en läxa jag lärde mig i USA för några år sedan när jag bara lite snabbt skulle kolla några mail och fick en räkning på 7 000 kr….). Att nu kunna använda telefonen utan att bekymra sig om dyra räkningar var otroligt smidigt. Och då menar jag inte att jag gick runt och kollade Facebook och postade bilder på Instagram under dagen, nej det fick vänta tills vi var tillbaka på hotellrummet på kvällen, utan det jag använde telefonen till var att kolla Google Maps när vi kände att vi verkligen hade gått vilse längs med kanalerna. Så himla smidigt att kunna se precis var vi var på kartan och vart vi skulle gå för att komma rätt. Och så använde vi Tripadvisor för att hitta till restauranger som jag favoritmärkt när jag satt hemma och planerade resan samt för att kolla upp matställen som vi passerade när vi var hungriga. Och William tyckte det var kul att kunna fånga Pokémons i Venedig. 🙂

Det kommer förstås komma fler blogginlägg om Venedig framöver, om hotellet vi bodde på, om olika sevärdheter, om Burano samt om mat och dryck. Jag har också lagt upp en hel del bilder på Instagram, titta gärna där också.